I andras ögon...

....har vi förändrat något..

Under de senaste dagarna är det flera som talat om för mig att den historien som vi tyvärr lever just nu ändå har fört något bra med sig..

Jag har inte tänkt på det så mycket innan och jag vill inte på något sätt verka självgod i mitt resonemang. Utifrån det liv jag levt så har jag stött på rätt många människor i mindre lottade liv. Det har ofta handlat om missbruk, åtmindstone som synligt symptom.. När man har talat nog länge med dessa människor så lär man sig att även den mest härdade trasiga själ en gång var en liten pojk eller flicka med drömmar och framtidsplaner..men att något gick fel efter vägen...Det kan hända oss alla..

Unde rdessa senaste dagar så är det flera som berättat att de har, på grund av vår historia, öppnat sina ögon och har ändrat sitt synsätt från att vara dömmande och kunna säga saker som; jamen, alla kriminella , det är ju bara att bunta ihop dem på en öde ö och låt dem ta ihjäl varandra. Eller att det måste vara psykopater och allmänt idioter som dödar..
Jag är glad för er skull! Ni har berättat att ni nu kan se att det alltid finns en människa bakom, anhöriga som även de blir offer i händelser, att ringarna är många och att det aldrig finns enkla förklaringar..

Jag är glad att vi har kunnat bidra till ni ser människor på ett annat sätt.. Det är ett svårare sätt för det berör. Det är alltid lättare att vända om och titta åt ett annat håll då en medmänniska hr det svårt. Vi ahr svårt att veta vad vi ska säga eller göra. Osäkra på vilka krav eller förväntningar som kan läggas på oss.

Men det behöver inte vara svårt. Det finns inga krav. Och tittar man på människor i vårt lägsta samhällskikt så finns det definitivt inga förväntningar på oss heller.
Det är faktiskt så enkelt, en blick med ett leende, ett hej på busshållplatsen om man känner sig extra modig; fråga hur det är..


Kommentarer
Lena

Hej!



Ja människor, de finns en del som levt väldigt skyddade liv. De har nog svårare att ta till sig det här. Men den otäcka sanningen är att vi alla föräldrar kan hamna där du är, kanske är det därför som vi oftast blundar och skyller på det ena och det andra. För det händer andra inte mig. Men sen är människan många gånger trångsynt med, tills det händer dem något. Något som skakar om i deras grundvalar.



Från en mamma till en annan.

2011-09-08 @ 13:02:01


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

norrlandsmamman

En natt förändras allt! Jag vaknar en morgon och är plötsligt mamma till en mördare. Över en natt förändras allt och ingenting kommer att bli sig likt, varken för mig eller andra i min närhet. Jag skriver denna bloggen som en dagbok för att kunna bearbeta sorgen, oron, skammen och allting som komma skall.

RSS 2.0