Många dagar har gått..

Senaste inlägget verkar ha varit i Januari. Det är länge sedan!
Egentligen har det ju inte hänt så mycket..Min son sitter fortfarande i fängelse naturligtvis och hans värld har krympt till hans egna dagsrutiner varvat med någon vistelse i klostret på Kumla. Breven har minskat i antal och vi talas vid i telefon ett par gånger i veckan. Han är inte längre så intresserad av att höra vad som händer med oss och livet utanför..förutom barnen som han talar med varje kväll. Vill ge honom en eloge för det..varje kväll ringer han och säger godnatt till sina barn och förhör sig om hur deras dag har varit. Tänker att det måste vara känslomässigt jobbigt för honom att höra deras röster, även om det är en tröst också..Bra för barnen är det i alla fall.. Det känns som om han befinner sig mitt i sitt straff just nu, ett vakum..inget bakåt att hämta i tiden och för lång tid framåt föra att orka blicka in i frmatiden..ett rum mitt i en straffperiod. Jag ställer mig tyst kritisk till kriminalvårdens dagssysselsättningar/ behandlingsprogram och övriga aktiviteter..det verkar inte fungera alls..kurser drar igång och rinner ut i sanden..en hel avdelning utan egentliga dagssysselsättningar på fullt friska killar..även om avdelningen en gång var en somatisk avdelning, dvs. sjukan så är den funktionen borta idag men regelverket har inte hunnit i kapp under dessa två åren så vad gäller övriga fängelsets rutiner så har de inte nått in på denna avdelningen ännu i alla fall.. Självhushåll som dras igång och som sedan någon månad senare tas bort ..bara för att återinföras igen efter att någon beslutat på nytt att det är bra.. rörigt värre.. Idag har jag kontakt med väldigt många föräldrar runt om i landet som är i precis samma situation som oss. Det finns en enorm kunskap och kraft hos dessa försäldrar, önskar att vi kunde göra något vettigt av den. Nu stöttar vi nyinkomna försäldrar som står lika lamslagna som jag gjorde från början. Guidar dem genom rättsprocesserna och lyssnar, råder, stöttar.. Det borde få en offentlig form..De är så många! Om du känner att du är en av dem som skulle vilja komma i kontakt med mig och flera andra anhöriga så tveka inte att maila..Det finns stöd att få!


Kommentarer
S - med en fästman på Kumla

Jag beundrar dig, du är en otroligt bra mamma. Inte alla där inne som har en familj kvar och absolut inte på sättet som du finns där för honom vad jag förstår i dina texter. Du är bra. Kämpa på! Kram

2014-09-13 @ 19:07:34
URL: http://www.resangenomstraffet.blogg.se


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

norrlandsmamman

En natt förändras allt! Jag vaknar en morgon och är plötsligt mamma till en mördare. Över en natt förändras allt och ingenting kommer att bli sig likt, varken för mig eller andra i min närhet. Jag skriver denna bloggen som en dagbok för att kunna bearbeta sorgen, oron, skammen och allting som komma skall.

RSS 2.0