Ett händelserikt år med ..

..många , många nya erfarenheter och lärdomar..
De flesta hade jag nog önskat att jag aldrig behövt lära mig, någonsin...men när man väl står här och har accepterat ett faktum kring att hela min familjs historia ändrats för framtiden så är jag glad över allt jag tvingats lära mig på vägen..
Det har varit oerhört smärtsamt emellanåt.
Det svåra nu, är att försöka integrera allt med en fungerande vardag..det går ju inte över eller tar slut..vi måste hitta sätt att leva vidare med allt som hänt..Jag tycker att vi är på god väg..allihop. Vi har helt olika sätt att hantera allt som hänt och jag tycker att det verkar som om våra olika strategier fungerar för var och en..
Vi går fortfarande i samtal, en del av oss, jag är glad att den möjligheten finns..
Jag sköljs ibland över av tacksamhet att jag fick impulsen att börja skriva bloggen, den där natten, när allt var kaos och världen inte längre såg ut som igår.. Jag är lika tacksam för alla kommentarer jag fått genom bloggen, både vänliga och mindre vänliga..men de har tillsammans fört mig framåt i min bearbetningsprocess mot en vardag som fungerar.
Jag har fortfarande lika svårt att berätta för någon som inte vet vad som hänt men det händer mer och mer sällan..
Jag önskar er alla en fantastisk Jul och många trevliga, mysiga timmar med era nära och kära..Ta vara på dagarna!


Kommentarer
Helene

Du är fantastiskt stark! Jag är imponerad.
Ha nu en riktigt god jul och försök att njuta av ledighet och kärlek :)

2012-12-17 @ 10:18:59
Sanna

God jul och jag hoppas ditt nästa år fortsätter så bra som det gör nu. Jag hoppas också på ett bättre nästa år. Kram

2012-12-22 @ 15:21:39
URL: http://sannamamma.blogg.se
Maria

Så här den sista dagen på året vill jag önska dig ett riktigt Gott Nytt År , det bästa år du haft på länge.

Trots det jobbiga som hänt dig och din familj så verkar ni ha tagit er igenom det värsta. Och även om livet för alltid har förändrats så är det nog på väg i rätt riktning för var och en igen. Steg för steg.

Lycka till med bloggen också!

2012-12-31 @ 21:01:45
en mamma till

Hej :) jag så till dig att på en konstig sett livet alltid gå vidare, sorjen är lycka stor men du har lär dig att bära den, jag tror att den känsla kommer aldrig att lemna oss, men vi kan bära den,stor kram :)

2013-01-06 @ 19:41:06
Storasyster

Hej,
Vet inte om du minns mig?Jag var inne här och lämnade en kommentar när jag läst artikeln i aftonbladet (är "anonym" som skrev en kommentar:http://norrlandsmamman.blogg.se/2012/october/kanslomassigt-draneradpa-gott-och-ont.html#comment) Jag skrev om hur det var att ha ett syskon som begått grova brott och hur man själv plötsligt "blir en annan" i folks ögon... Jag ville iaf kika in och se hur du har det? Jag har varit inne i en tung period under hösten och fått fundera väldigt mkt på min familj och på hur allt blev som det blev. Och jag har insett att jag själv också blev "skadad" av allt som skedde under tiden mitt syskon satt häktad/i fängelse men att det liksom glöms bort, det finns inte. Folks kommentarer när jag varit ledsen över att det skett igen "jamen hade du väntat dig nåt annat"... Hur detta fastnat inom mig... Då känns det bra att få läsa dina tankar, om din oro och veta att det finns fler som gått igenom det, något man knappt märker i samhället. I min familj får man inte prata om det som skett känns det som, det "hyschas bort"... Oerhört tungt! Jag vill önska dig ett gott nytt år och säga att även om du säkerligen har fått så mycket elaka kommentarer så tycker jag att du är stark!! Stark som är en röst för alla oss som står bredvid...

Svar: Hej! Jag kommer ihåg din kommentar och tror till och med att jag nämnt den i något annat sammanhang. Den berörde mig..Eftersom min son har två syskon, två yngre bröder som lever med hans brott och straff... En av dem berättade häromdagen hur han stått på ICA bredvid chipsen och tre andra killar helt öppet kommenterade honom som , _kolla . där är brorsan till tegsmördaren!..Min son säger att det inte rör honom om de snackar men jag vet att innerst inne så tar man stryk och blir erhört ledsen..Man kanske, när man tittar i backspegeln, tänka att man kunde ha väntat sig att NÅGOT skulle hända men inte just det som hände..och även om man kan tänka sig det så hjälper det inte ett dugg då man är ledsen,,och andra utomstående har inte historien..de har inte vuxit upp med personen i fråga..de ser sällan alla de andra spectran av en person som man själv känner väl..Tråkigt att läsa att du haft en tung höst med tunga tankar..jag tror att då väl historien är ändrad och det som är gjort är gjort så kommer det att följa oss genom livet. Vi kommer för alltid att reflektera och tänka kring vad som hände, allt utifrån vilken fas vi befinner oss själva under livets gång..då vi får barn, barnbarn utifrån olika mognadsperspektiv i livet.. Du är absolut långt ifrån ensam! Vad är det egentligen som gör att det hyschas bort i din familj? Jag tror ju på att prata om problem, inte helt överaskande.. Kan du inte försöka med en av dem, börja med att berätta hur du känner dig och försök utifrån det..?! Tyvärr så är det nog vanligt att man gömmer bort och , som du säger, Hyschar undan..Det är för mycket skuld och skam inblandat...Min sons pappa har fortfarande inte dragit upp huvudet ur sanden..han gömmer sig från det hemska, alla hanterar vi olika och jag kan inte döma, det finns nog inget rätt eller fel i hur man väljer att hantera bekymmer..det som dock är viktigt är att man aktivt faktiskt väljer och inte bara skjuter undan av farten och att man vet varför man väljer som man gör... Stark vet jag inte om jag är..många säger det men vad har man egentligen för val? Man kliver upp varje morgon, och jag har valt att delta i livet , precis som innan allt hände, sen får man möte det som kommer efter bästa förmåga..vad är alternativet?, att inte kliva upp alls? Inte mycket till liv... Kram på dig och lycka till..kan jag hjälpa dig på något sätt så är du välkommen att höra av dig!
norrlandsmamman

2013-01-12 @ 22:59:05


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

norrlandsmamman

En natt förändras allt! Jag vaknar en morgon och är plötsligt mamma till en mördare. Över en natt förändras allt och ingenting kommer att bli sig likt, varken för mig eller andra i min närhet. Jag skriver denna bloggen som en dagbok för att kunna bearbeta sorgen, oron, skammen och allting som komma skall.

RSS 2.0