norrlandsmamman -

Jag tror att vi alla kan utföra grymma handlingar..

Publicerat 2012-08-29 10:08:44 i Allmänt

"Hej! Jag vet faktiskt inte vad jag ska skriva riktigt.. Jag hittade hit för några kvällar sen, och har sen dess läst igenom vartenda ord från början till slut. Jag får ont i magen åt dig på något vis när jag läser om din sorg, ångest, ilska och tårar. Hur du tvingas uppleva allt det här, hur ditt liv helt plötsligt rasade. Att du och resten av din familj straffas för vad din son gjorde. Samtidigt funderar jag på hur din son kunde göra såhär, att han ansåg sig ha rätten att ta en annan människas liv. En människa som dessutom aldrig ens försökte skada honom på något vis. För visst hade det då på något vis varit mer förståeligt om det var självförsvar? Jag ville iallafall säga att jag beundrar dig, att du orkar och har orkat allt senaste året. Jag undrar om han var narkotikapåverkar när mordet begicks? Du behöver såklart inte svara på några frågor alls. För man undrar ju hur en människa kan gå så långt och förstöra inte bara sitt eget liv, men också familjens, sina egna barns.. "

För att läsa hela kommentaren, se gårdagens inlägg....

=================================================================================

Känner att jag vill ge svar på den kommentar jag fick igår, som både var lång och hade en hel del frågor..

Ja, du har helt rätt..Det hade varit så mycket enklare om jag hade kunnat hänga upp hans brott på ett självförsvar eller att han hade befunnit sig under någon form av hot.. Nu fanns inte det senariot..Vilkt naturligtvis gör allt så mycket svårare att förstå.. Jag tror att jag aldrig kommer att förså min sons agerande.. inte fullt ut i alla fall..

Du har också rätt i att det funnits droger och alkohol i min sons liv under en tid men som svar är att han inte var drogpåverkad då mordet skedde..Man fann endast mycket små rester av droger vid testerna.. Han "party"drogade..märkligt begrepp men jag finner inget annat ord i skrivandets stund..

På frågan hur en männsika kan gå så långt eller agera så oförnuftigt har jag inget svar på.. Jag har funderat en hel del under året som gått på vad vi människor är kapabla till och vad som kan trigga oss, tvinga oss till att begå handlingar utanför vår "normala" värderingsskala men jag har inget svar.. Jag tror att stunden just då, i allt vad som kan räknas in påverkar oss..Jag har däremot insett att människan är kapabel till så många saker, både onda och goda, långt utanför de ramar vi tror oss ha och som vi tror att andra har..

På något vis så blir man rubbad i sina grundvalar när någto sådant här händer en själv.... Om människor runt dig, människor som du tycker dig känna innan och utan, plötsligt begår en handling som du aldrig trott vara möjliga..Om den människan kan begå ett så fruktansvärt brott vad kan då inte okända människor runt omkring dig göra..

Jag tror att vi alla kan utföra grymma handlingar.. Men nu sticker jag ut hakan..jag har vid någto tillfälle skrivit om det inann och fick ordentligt med hätska kommentarer från läsare som ansåg att de minsann inte alls skulle kunna begå mord..Rädslan för att kännas vid katastrofer och grymhet är stark..vi vill inte kännas vid den sidan hos oss själva eller hos våra nära..Vi tror helt enkelt inte att det är möjligt att vissa männsikor så som våra barn, sambor, äkta hälfter är kapabla till det..vi vet.. och samtidigt så visste även jag detta..jag hade förnekat och försvarat in i sten att min son aldrig skulle göra något så hemskt, om frågan hade kommit upp innan mordet.....

Jag har inte besökt offrets grav.. Som du säkert redan vet, så kände jag offret.. Det gör det hela ännu svårare att hantera. Låter kanske konstigt men det hade kännts lättare om jag inte vetat vem hon var. Samtidigt så känns det lättare att veta vem hon var.. Låter ungefär lika snurrigt som din fråga..

Vet inte om jag på ett värdigt sätt kan förklara detta resonemang.. Jag börjar med att säga att INGEN människa skall behöva avsluta sitt liv på det sätt som min son tog sig friheten att styra över.. Ingen skall behöva falla under någon annans hand! Med det sagt så säger jag så här... Av alla kvinnor som befann sig ute denna kväll så är jag ändå, inte tacksam eller glad..vet inte hur jag skall formulera orden..men jag tycker att det hade varit "värre" om det varit en ung kvinna , eller en mamma, eller ... Jag kände offret, och jag sörjer henne.. Hon hade levt ett hårt liv där hon farit väldigt illa periodvis..Jag vet också att hon var trött, trött på livet och vad det gett henne hitills..

Märk väl!!! Jag rättfärdigar inte mordet på henne på något vis absolut inte! Jag försöker hitta något som kan göra det lättare att bära. Jag säger INTE att hennes liv på något vis skulle vara mindre värt, det skulle strida mot vad jag arbetat med och för i mitt liv..min egen uppväxt och mina värderingar.. Jag är bara tacksam för att det inte finns barn som är utan sin mamma. Jag ber att hon förlåter min son och även mig, ofta.. Genom att skriva detta så kommer jag förnmodligen att få skit..men jag är ärlig och skriver vad jag tänker..

Jag håller med dig i orättvisan..min sons liv är som du säger "pausat" medans hennes är slut.. Hur man än lägger fram det eller resonerar med sig själv kring det så är det orättvist. Min son var orättvis i sitt handlande.. resonerar man på det sättet så borde han kanske tagit bort sig själv i stället... Ibland tror jag att det hade varit en lättare sorg att bära...

Jag har genom psykologer fått veta att hans agerande efter mordet var "vanligt förekommande" efter mord.. Jag går inte in på detaljerna kring vad som inryms i begreppet. Men en intressant och chockerande siffra i faktarutan är att ca 90% av knivmorden, där förövaren känner sig "trygg" i miljön han befinner sig i får impulserna att göra sig av med kroppen och att göra den enkel att flytta. Makabert men sant enligt statistiken...

Avslutar med att tacka för din kommentar...

Direktlänk, 3 Kommentarer

Kommentarer

Sara - Ensamstående mamma

Jag tycker du skriver på ett bra och öppet sätt, och det är jag nog inte ensam om att tycka. Även fast din son har begått ett fruktansvärt mord, så tycker jag att det är fel att folk dömer dig efter hans handlingar.

Jag kan inte säga att jag förstår hur du har det eller hur din tankegång är, men jag kan försöka förstå mycket av det du skriver. Fortsätt skriva, jag tror det är bra för dig och för andra föräldrar som befinner sig i liknande situationer.

Kram!

2012-08-29 @ 12:53:09
URL: http://dolphin.blogg.se

Tack för att du tog dig tid att svara på min kommentar! Jag tycker att det du skriver är oerhört intressant. På något vis så får jag känslan av att du ibland förstår lika lite av det som hänt och hur det kunde hända som oss andra som är "utanför" dvs inte någonsin kommit i kontakt med en sånhär situation. Samtidigt så känner du ju din egen son, och då har man ju inget val att som mamma försöka förstå. Jag förstår hur du menar att hennes liv var värt precis lika mycket som andras, men att det hade varit ännu mera tragiskt om det var barn inblandade.. Jag läste någonstans om rättegången, och att din son berättat om hur allt gick till men att det inte riktigt stämde med den tekniska bevisningen. Vill säga tack för informationen om hur de flesta knivmördare tänker efter brottet, mycket intressant! Jag antar att det är en överlevnadsinstinkt som kickar in. Det jag har så svårt att ta in är övervåldet, det kan jag verkligen inte förstå. Han hade ju flera gånger chansen att ringa ambulans men valde att fortsätta. Jag tänker inte skriva mer detaljer om mordet för det vet du ju redan hur mycket våld som användes.. Och att din son sa att han kände sig "hotad". Historien han berättade om varför han kände sig hotad av brottsoffret, är det något som du visste om sedan tidigare? Händelsen från hans unga år, om inte, är det något som du vet kan ha hänt? Ännu en gång hela den här historien är oerhört tragisk. Hade han inte använt sånt övervåld så hade det ju förmodligen blivit dråp om han stannade vid första "misstaget".. Det jag faktiskt blir ledsen av att läsa i din blogg är om din andra son, som skulle spela innebandy (tror jag det var?) och fått en plats i ett lag i norge, men som sen inte var välkommen pgr av det här. Att människor kan vara så grymma! Han hade ju inte gjort något fel och kunde inte påverka det som skulle hända. Hoppas att det går bättre för honom idag iallafall. Och hoppas barnbarnen dina har det bra trots omständigheterna. Du behöver ännu en gång inte svara på frågorna i denna kommentar heller om det känns för jobbigt. Mvh

2012-08-29 @ 22:15:01

Marie

Jag fann din blogg via aftonbladet. Kände att jag ville läsa hur du hantera allt detta. Har själv barn i olika åldrar. En tjej på 25, en kille på 23 och en tjej på 19. Klart man sitter ibland och tänker på hur jag skulle reagera om mitt barn hamnade på efterlyst och dyligt. Man kan inte sätta sig in i detta. Det går inte. Jag fattar inte hur elaka människor kan vara. Hur kan dom smutskasta dig och din familj? Det är ju din son som begått brottet. Inte ni. Ibland tror jag folk njuter av att slå på den som redan ligger. Du vet nog vad jag menar.
Jag kan bara skicka massor av kramar och styrka till dig. Hoppas du fortsätter och skriver om allt. Att ingen får dig att sluta.
Kram

2012-10-07 @ 17:24:24
URL: http://www.mammiz.se

Trackback

Jag tror att vi alla kan utföra grymma handlingar..

Kommentera inlägget här:

norrlandsmamman