Just nu..

..Orkar jag itne prata med dig.. Det är märkligt med alla känslor..Just nu orkar jag inte ta in ..ingenting som rör dig.. Så fort det lugnar ner sig lite i livet så bubblar det upp en massa nya känslor kring dig och vad som hände..och vad som hänt med oss, vi som är kvar..Man kan undra över hur mycket som finns där inne i känslobanken egentligen. Jag är garvad nog för att inse att det är mer än vad jag tror och kanske till och med mer än vad jag kan fantisera om.. I veckan har det varit mycket kring Anders Behring Breivik och jag har på något morbid sätt följt rättegången.. Det har satt igång så många tankar.. inte bara kring min sons brott och följderna av det utan även mina värderingar kring andra våldsmän. Jag har försökt att reflektera över mitt intresse och kommit fram till att jag är som alla andra människor. Det känns bra att se ocvh höra om andra som har det värre. Känns oerhört fult att säga det men så är det. Jag känner med hans föräldrar.. Det måste vara fruktansvärt just nu och jag hoppas att de har stöttning som heter duga. Jag skrev ett brev till hans mamma.. Med blandade känslor skrev jag om skuld och skam..att befinna sig fångad i en annan människas gärning..rätten att älska sitt barn även om man hatar deras gärningar och inte alls kan förstå eller ens ta in.. Dagarna efter brevet har jag väntat på att få det i retur..har svårt att tro att hon ens finns kvar i sin vardag..tror hon har flytt undan..och jag förstår henne i sådan fall... Jag flyr just nu..orkar inte prata med min son...vet inte hur jag ska kunna kontrollera orden...Vill intte göra honom illa med ord..även om det är just det jag vill göra emmellanåt.. Jag villa tt han ska förstå hur han drabbat oss alla..Att han egentligen fått den enkla följden av sin handling, avskärmad från samhället och utom blickars räckvidd.. Naturligtvis vet jag att han inte fått det enkelt, jag lider med honom och hans fängelsestraff men jag tycker ibland att det känns så orättvist att vi får stå här ute, utanför murarna och måsta hantera följden av hans gärning..


Kommentarer
eEwa

Skärp dig nu,knappt någon som kommer ihåg det som hände längre. Du verkar bara ha lite att göra och skriver bara för att du inte är i centrum längre. Börjar bli rätt patetiskt tycker jag. Älska din son det tycker jag är rätt men du kastar ut han helt naken här på boggen,skämmes!

2012-04-23 @ 19:50:44
norrlandsmamman

Svar till Eva; Jag hade gärna svarat dig utanför bloggen om du angett din mail..

Jag skriver ingenting för att NI ska komma ihåg vad som hände. Jag skriver för att för MIG så pågår allting fortfarande och det kommer att göra så en lång tid framöver. Om du har glömt vad som hände så kan jag bara säga..bra för dig! Vad gör du då här på bloggen? Om du tycker att jag är patetisk...mja, det får också stå för dig. Du är lika fri att tycka som någon annan. Vad gäller min son och hans nakenhet. Han vet att jag skriver och jag har hans välsignelse i det. Han har idag läst stora delar av vad jag tidigare skrivit och vi har kunnat prata om en del av dem..men allt får ta sin tid..OCH skämmes..ja du..Det finns många saker jag kan skämmas över..bloggandet är inte ett av dem!

2012-04-24 @ 09:02:56
URL: http://norrlandsmamman.blogg.se/
Carina

Nej, du har inget att skämmas för! Däremot kan kanske eEva gör det som ger sig på dig. Naturligtvis kommer du aldrig att glömma det som hänt, för inget går ju någonsin att göras ogjort. eEva har däremot ett val, hon kan ju sluta läsa... Jag tycker du är stark, som orkar skriva om det, och jag förstår att det har en terapeutisk inverkan på dig. Att skriva är ett dra sätt att klä sina tankar...

All styrka och All heder åt dig!

2012-04-25 @ 12:56:26
Sanna

Vad fruktansvärt att ge sig på dig. Du är mamma till din son vad han än har gjort och det är klart att det påverkar dig, precis som min sons brott påverkar även mig, tre år efter brottet. Det är inte lätt att stå kvar, efter det som hänt och möta omgivningens fördömande. Det ens barn har gjort finns kvar och kommer att finnas kvar lång tid efteråt. Jag tänker på min sons brott varje dag och på hur det påverkar oss andra runt omkring. Det måste jag få lov att göra utan dumma kommentarer från människor som ingenting vet.

2012-04-26 @ 12:49:33
URL: http://sannamamma.blogg.se/
Annika

Kan inte förstå eEwas kommentar. Jag lider med dig och kan inte ens föreställa mig hur det känns att tampas med alla dessa känslor. I slutändan är det ändå din son och honom älskar du villkorslöst och även om du inte stöttar handlingen han gjorde så har ju du också drabbats som anhörig.

Fy för sådana idioter som har mage att kommentera så!!!!!!

2012-04-26 @ 22:56:38
URL: http://bringblingtoeverything.com


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

norrlandsmamman

En natt förändras allt! Jag vaknar en morgon och är plötsligt mamma till en mördare. Över en natt förändras allt och ingenting kommer att bli sig likt, varken för mig eller andra i min närhet. Jag skriver denna bloggen som en dagbok för att kunna bearbeta sorgen, oron, skammen och allting som komma skall.

RSS 2.0